Kort om församlingen

Kort historik

Från slutet av 1700-talet fram till 1870 firades sporadiska mässor för katolikerna i Växjö. Växjö tillhörde från 1870 den katolska församlingen i Malmö.1951 anlände engelska passionistfäder till Växjö för att påbörja ett mer reguljärt arbete. Man köpte ett hus på Ulriksbergspromenaden 34.1952 invigdes ett litet kapell i huset, men först 1954 upprättades formellt S:t Mikaels församling. Församlingen omfattade då hela Småland, Blekinge och Öland. 1971 avskildes Blekinge från församlingen. Kyrkan invigdes 1967 och församlingshusets utbyggnad var klar 1976. Passionisterna stannade kvar i Växjö till 1986. 1974 kom Passionistsystrar och arbetade församlingen till slutet av 1989. Från 1986 har församlingen haft icke ordensanknutna präster som kyrkoherdar. Nu omfattar församlingen Kronobergs län.1990 kunde församlingen hälsa nya systrar från Lipie i Polen välkomna. 1988 startades S:t Mikaels katolska daghem i församlingshemmets lokaler .1994 invigdes en ny byggnad för daghem, ungdoms-lokaler och prästbostäder.

Församlingen verksamhet

I församlingen bedrivs verksamhet för barn och ungdom i religionsundervisning i åldrarna 3-17 år. Ungefär 100 barn per termin får undervisning. Det finns också en föräldrargrupp. Även andra aktiviteter ordnas för barnen, men i mindre omfattning. Läger och utflykter anordnas för barn och ungdom. Varje år anordnas bönegrupper och studiecirklar.

Medlemmar

Församlingen har ca. 1700 registrerade medlemmar från c:a 47 olika länder. (bl.a. från Sverige, Danmark, Norge, England, Irland, Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Polen, Tjeckien, Slovakien, Kroatien, Bosnien, Slovenien, Jugoslavien, Rumänien, Ungern, Lettland, Litauen, Palestina, Turkiet, Libanon, Syrien, Irak, El Salvador, Colombia, Venezuela, Peru, Brasilien, Bolivia, Paraguay, Uruguai, Argentina, Chile, Sri Lanka, Filippinerna, Malaysia, Viet Nam, Kameroun, Mozambique, Uganda, Rwanda, Etiopien, Eritrea, Senegal)

Sitta, stå och falla på knä i Mässan

Katolska Kyrka Växjö

Det är bra om våra församlingar så långt möjligt firar Mässan på samma sätt, även när vi står, sitter och faller på knä. På det sättet blir det en tydlig enhet med stiftet och med andra församlingar, som manifesteras. Det sätt som stiftets domkyrka (i Stockholm) firar Mässan anses som normerande för hur de enskilda församlingarna skall göra.
Det är därför två punkter som jag önskar att vi kunde ändra på när vi firar Mässan här i vår kyrka, och istället börja göra som de flesta andra i stiftet:

• Den första punkten gäller "Offergåvornas tillredelse". Som det nu är sitter församlingen under "Bön över offergåvorna", och reser sig först när prefationen börjar. Men istället bör alla resa sig redan under det att prästen ber: "Bed att mitt och ert offer..." och sedan stående svara: "Må Herren taga emot offret ur dina händer...". Alla förblir sedan stående under "Bön över offergåvorna". Det finns en gammal tradition i kyrkan att inte sitta när vi gemensamt ber till Gud.
• Den andra punkten gäller "Den eukaristiska bönen", efter det att "Helig, Helig, Helig..." sjungits. Som det nu är knäfaller församlingen alldeles innan förvandlingen då ministranten ringer i klockan, och reser sig upp direkt efter förvandlingen, när präster säger: "Trons mysterium". Den vedertagna traditionen är dock att knäfalla redan direkt efter "Helig, Helig, Helig..." och bli kvar på knäna ända till slutdoxologin, då prästen lyfter upp patenen och kallen och säger: "Genom honom och med honom och i honom...". På det sättet undviks också det buller (och kanske bristande koncentration), som blir följden då alla mitt under bönen faller på knä respektive reser sig upp. Att bli kvar på knä innebär dessutom en hjälp till bön och tillbedjan, som är lämplig även i bönerna direkt efter förvandlingen; vårt yttre förhållningssätt påverkar vårt inre.

Om dessa förklaringar verkar krångliga, är det enklaste att helt enkelt se hur ministranterna gör och sedan göra som de. De av er som har svårt att knäfalla kan naturligtvis sitta ner.

Ur kyrkböckerna år 2016

Dopets sakrament

Skarlet Mary Therese Tavalyova
Elise English
Fabian Stanislawski
Valentino Mustafa Silva
Ariana Mustafa
Zosie Zarecka
Olivier Gliwka
Filip Blas
Haley Paulos
Ivano Rasic
Andreo Hanna

Konfirmationens sakrament

Kristina Westerberg
Aleksandra Bogdan
Maja Filipovic
Christopher Flores
Jakub Kuznar
Emilia Kuznar
Hillary Okonda
Arnold Okonda
Jennie Okonda
Marcela Samur

Konversion

Kristina Westerberg

Äktenskapets sakrament

Sandra Hanna f. Petersson och
Milad Hanna
Monika Mlynarz och
Patryk Szulinski

Avlidna

Rose Maroun
Helena Szade
Galdino Schiozzi
Anni Rösler

 

Gudstjänster

100-120 personer kommer till söndagsmässan. Dessutom firas mässan i Älmhult vilket gör ytterligare c:a 100 personer per månad. Nationella mässor firas regelbundet på polska, kroatiska, ungerska och spanska och samlar sammanlagt omkring 300 personer per månad.

Kontaktpersoner vid studiebesök

Kyrkoherde f.Ingvar Fogelqvist. 070-432 84 99

Parkering vid kyrkan

För att underlätta för kyrkoheden att komma ut med sin bil vid bråskande ärende gäller följande:

Parkering vid baksidan av kyrkan får endats ske på platser vid kyrkans vägg och längs med staketet, all övrig parkering, under sön- och helgdagar, samt vid begivenheter i kyrkan, hänvisas till parkeringar vid Folkets park och Ulrikesbergsskolan.
Blir det ingen förbättring kommer vi bli nödsakade att anlita ett parkringsbolag. Se mer nedan

Adressändring

Biskopsämbetet informerar om nödvändigheten att göra adressändring när man flyttar inom församlingen eller till annan församling. Enklast ändras adressen hos www.adressandring.se.
Församlingsregistret uppdateras via folkbokföringen. Det händer att församlingsblad och utskick från Biskopsämbetet kommer i retur. Det är inte alltid personalen på pastorsexpeditionen kan spåra alla adresser, och vederbörande går då miste om viktig information från församlingen och stiftet.

Kyrkoavgiften

"Alla katolskt döpta (liksom alla till katolska kyrkan konverterade från andra kyrkor) som inte formellt utträtt ur katolska kyrkan, räknas som katolska kyrkans medlemmar. Eftersom Katolska Kyrkan räknas som EN KYRKA, är man medlem i denna oavsett var man bor i världen. De katoliker som inte alls vill tillhöra denna kyrkan längre, kan meddela sitt utträde, detta utträde gäller i hela världen.
Vill du söka avgiftsbefrielse (dispens) från skatt eller utträda, kontaktar du församlingens präst eller diakon. Då får du en aktuell blankett att fylla i.
Dispens söks mellan 1 juni till 31 oktober gäller påföljande inkomstår. Kan sökas för 1, 3 eller 5 år. Kontakta din lokala församlingens expedition för för mer information och blankett. Den som beviljas dispens förväntas fullgöra sin avgiftsskyldighet på egen hand genom att bidra med en summa i nivå med 1 procent av den beskattningsbara inkomsten. Beloppet betalas till någon av stiftets fonder, företrädesvis Ansgarsfonden postgiro 70 13 40-2, ur vilken stiftet fördelar medel till verksamheten i de olika församlingarna.
Kollekt betraktas som offer till den egna församlingen och ersätter inte kyrkoavgiften. Avgiften administreras centralt och fördelas till församlingarna efter behov.
Glöm inte att begära information om konsekvenserna av ett utträde. Om du begär ditt utträde, behöver vi få veta när och i vilken församling du en gång döptes. Besked om utträde förmedlas alltid till respektive dopförsamling oavsett varifrån världen du kommer enligt gällande bestämmelser i kyrkolagen ."
Ex. på konsekvenser; Den som väljer att inte längre tillhör kyrkan avsäger sig rätten till de heliga sakramenten, kommunion, bikt etc och rätten till begravning enligt den katolska kyrkans ordning. Man kan inte heller vara fadder (gudfar, gudmor) för dop och konfirmation. Detta gäller i hela världen.
Kyrkans präster står dock alltid till förfogande för råd och hjälp och alla är välkomna tillbaka till kyrkan.

Kontakta biskopsämbetet

Vill du komma i kontakt med Biskopsämbetet för att diskutera ditt kyrkoavgiftsärende ber vi dig ringa: 08-462 66 00 på ordinarie telefontider 09.00 - 12.00 och 14.00 - 15.00.
Det går också att nå Biskopsämbetet via e-post under adress,

Att komma ihåg!!

Inför giftermålet

I den katolska Kyrkan har brudparet i regel minst 3 samtal med prästen före vigseln. Ibland tar det tid innan alla nödvändiga papper är på plats. Därför är det bra om man i god tid - helst senast 2 månader före giftermålet - tar kontakt med prästen. Brudpar som bor i Sverige, men som tänker gifta sig utomlands, bör förberedas här och inte där. De papper som alla brudpar behöver är följande:
Hindersprövning. Beställ från Lokala Skattemyndigheten.
Giltiga dopbevis (inte äldre än 6 månader) Beställes hos den församling där man är döpt. För den katolska parten bör det framgå att han/hon är fri att gifta sig (stams liber). Dopbevis behövs även för den som inte är döpt i katolska kyrkan. Den parten som inte är katolik måste dessutom skaffa
Personbild (inte personbevis) från Lokala Skattemyndigheten.
I samtalen tar vi upp Katolska Kyrkans syn på äktenskap och familjeliv och förbereder tillsammans vigselgudstjänsten. Ta kontakt med prästen i god tid så att denna stora högtid kan bli ett minne för livet, genom att den är väl förberedd.

Inför dopet

När ett barn blivit fött och föräldrarna vill att det skall döpas, ta då kontakt med prästen.
Inför ett barns dop är det i allmänhet vanligt med två dopsamtal. Förutom en del praktiska frågor inför själva gudstjänsten, handlar samtalen även om dopets betydelse för barnet, föräldrarna, faddrarna och församlingen.
Faddrar skall vara troende, praktiserande, konfirmerade katoliker!!! Någon som inte uppfyller dessa kriterier kan vara vittne till dopet. Men det måste vara åtminstone en fadder!

Om du sjuk

Om man ligger på sjukhus och vill ha besök av en präst är det bara att meddela personalen att man vill träffa sin församlingspräst. Då tar de kontakt med Sankt Mikaels församlings expedition eller präst. Man kan också ta kontakt med sjukhuskyrkan, som självklart förmedlar kontakten. Det går ju också att kontakta någon av prästerna i församlingen innan man blir inlagd på sjukhus.
Det kostar ingenting att kalla prästen till någon sjuk eller döende.
Vid livshotande sjukdomar upphör alla restriktioner i form av förbud att bruka sakramenten för dem som i vanliga fall hindras från att få sakramental avlösning eller att ta emot den Heliga Kommunionen.

INGA VÄRMELJUS UTAN GLASLYKTAN!! BRANDFARA!!!

Var goda och låt bli att tända några ljus utan glaslyktan.
Knappast blir Jungfru Maria eller den Helige Antonius imponerade eller glada när någon av oss, utan att vilja göra det, sätter eld på vår kyrka därför att man vill vörda dem och tända ett votivljus.
Ansvar för vår kyrka vilar på oss alla. Vi far inte att låtsas som om ingenting när någon gör fel. Som kristna är vi av kärlek förpliktade till att tillrättavisa den medbroder eller medsyster som gör fel annars är vi delaktiga i dennes fel eller tom. synd.