Varför firar vi jul?

Sankt Mikaels Katolska församling i Växjö

I hela kristenheten firas jul till minne av Jesus födelse. Jesus födelse. var och är, den största händelsen i hela mänsklighetens historia. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa den.

Jesus födelse var förutsagd. Han uppfyllde profetior om Messias som finns i Gamla testamentet. Jesus bevisade med sitt liv, sina mäktiga gärningar, sin död och uppståndelse att han är Guds Son.

Lite historik.

Det finns de som påstår att julen inte alls är en kristen högtid, att de kristna bara har tagit över hedniska traditioner. Bland annat firandet av ”vintersolståndet”, och med våld förbjudit dem. Sedan införde de kristna Jesus födelsefest i stället. Vi vet att spridningen av kristendomen med sitt annorlunda och fridfulla budskap betydligt påverkade de hedniska människorna syn på födelse, liv och död. Men inte alltid utan motstånd och strid.

I samband med kristendomens införande i Norden, förbjöds alla blotoffer. Firandet flyttades till den 24–25 december, i enlighet med den romersk-katolska kyrkans tradition. Dock behölls namnet jul för den nya högtiden. Den isländska författaren Snorre Sturlasson skriver bland andra om Kung Håkon Den Gode. Som kung försökte han införa kristendomen i Norge, men misslyckades. Han stiftade enligt sagalitteraturen även en lag att vid tiden för det nya julfirandet skulle alla dricka öl och fortsätta firandet så länge ölen räckte, eller betala böter.

Nutid.

Våra katolska församlingar i Sverige består av medlemmar från olika delar av Europa och övriga världen. Detta gör att vi som kyrka influeras av traditioner som berikar vår katolska identitet. Polen, vårt närmsta ock katolska grannland har jultraditioner som präglar julfirandet utifrån den kristna katolska människosynen.

På julafton står i många hem en extra tallrik på bordet. Tallriken utan någon gäst väntar på den tillfällige, objudna gästen.

Italienarna brukar fira julen lite mer medvetet än övriga Europa. Liksom Jesus fick gåvorna av de tre vise männen, får de italienska barnen sina julgåvor först vid Trettondagsfesten. Under de senaste 30 åren har det dock blivit vanligt också i Italien att ge varandra gåvor också på kvällen den 24 december. Särskild uppmärksamhet fästs i Italien vid julkrubban: Så stor som möjligt och så naturtrogen som möjligt ska den vara.

På tal om julkrubba, så har vi i församlingen säkert Växjös om inte hela Smålands största julkrubba. Stor och iögonfallande med sina fantastiska belysta dekorationer och figurer. Det är tack vare familjen Burén som vi har fått denna krubba. Den har blivit en glädjande och välkommen tradition i vår församling. Familjen lägger ner många timmar, om inte dagar på arbetet och monteringen av krubban. Stort tack till hela familjen Burén för denna glädjande tradition som vi alla uppskattar.

Under de senaste åren har julens religiösa betydelse minskat i vårt land.

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand och numera tänker de flesta i Sverige inte så mycket på det kristna budskapet i samband med jul.

Jul är också en tid då en del känner mer vemod och ensamhet än annars. Barn och ungdomar från trasiga hem, de som måste fira jul ensamma, de sjuka – alla de som av olika anledningar inte kan ha den jul de önskar sig. Bland svenskar över 75 år sägs hela 12 procent känna sig ensamma under julen, enligt en sifo-undersökning.

Slutligen en liten julbön.

Lär oss att bevara de kristna katolska jultraditionerna.
Lär oss att använda adventstiden till att begrunda varför vi firar jul.
Lär oss att lära av varandra.
Lär oss att respektera varandra som bröder och systrar.
Lär oss att inte se andra människor som objekt.
Lär oss att se andra människor, som av Gud är skapade, som okränkbara.

Önskar er alla en välsignad och fridfull Jesus födelsefest.
Vi ses i Julaftonens Midnattsmässa.
God Jul!
Diakon Oddbjörn