”Stilla natt, heliga natt” – ett 200-årsjubileum

”Stilla natt, heliga natt” – ett 200-årsjubileum

Föddes verkligen Vår Frälsare under natten till den 25 december? Vi vet inte. Kanske valdes det datumet eftersom man under förkristen tid då firade den obesegrade solen: inte solen utan Kristus är världens sanna ljus. På 300-talet firade man i Rom Jesu födelse den 25 december. Den östliga kyrkan har som bekant ett annat datum: den 6 januari.

Men det väsentliga hänger inte på datumet. Viktigt är det som firas på denna dag: att Gud blivit människa – för vår skull. För många människor har Julens höjdpunkt blivit midnattsmässan: det nattliga firandet, där mörkret blir upplyst av ljus äger en djup symbolik – liksom även påsknatten. Vid båda tillfällen vakar de troende, för att återuppleva Herrens ankomst, liksom de förståndiga jungfrurna vakade (Matteus 25).

Just därför hör väl också psalmen ”Stilla natt, heliga natt” oskiljaktigt till den heliga natten. Den sjöngs första gången år 1818 i trakten av Salzburg (Österrike) och vi firar alltså i år 200-årsjubileum! Den 24 december 1818 överlämnade den 26-årige Joseph Mohr, hjälppräst i St. Nicolai i Oberndorf, en dikt till sin vän Franz Xaver Gruber och bad honom att komponera en passande melodi till den. Gruber var lärare och samtidigt traktens organist. Joseph Mohr önskade sig en melodi som lämpade sig för två solostämmor med kör och gitarrackompanjemang. Det var bråttom, ty orgeln strejkade.

Redan samma kväll överräckte Gruber ”sin enkla komposition, som med stort bifall framfördes under den heliga natten” i Oberndorf. I början av 1830-talet tog en orgelbyggare text och melodi till Zillertal, där en sånggrupp inlemmande den i sin repertoar och turnerade med den till Leipzig. I de borgerliga salongerna hänfördes man av denna ”folkvisa från Tyrol”. 1833 trycktes den för första gången. Oräkneliga nytryck följde.

”Stilla natt” blev en av 1800-talets mest populära melodier. Under 1900-talet spreds den över världen och blev världens mest spelade julsång. Men Katolska kyrkan var länge kallsinnig, kanske för att den uppfattades som alltför sentimental och idyllisk. Detta var ingen psalm. Men i sånghäften för soldater i fält dög den. Första Världskriget innebar en höjdpunkt: ingen jul i skyttegravarna utan ”Stilla natt”! Nu rann tårarna för den bittra verkligheten mellan verkligheten och barndomens fromma hänförelse.

I Tyskland är det numera vanligt att avsluta gudstjänsten med ”Stille Nacht”. När prästen välsignat församlingen vrids ljuset i kyrkan ner och granen tänds. Orgeln intonerar psalmen och rösterna fyller rummet som aldrig annars under kyrkoåret.

På svenska lanserades ”Stilla natt” 1889 i Sionstoner, från och med 1921 finns den med i Svenska psalmboken i översättning av Oscar Mannström. En bearbetning av psalmen gjordes 1937 av en viss Torsten Fogelqvist, en av de aderton i Svenska Akademien, och faktiskt en släkting till kyrkoherden i Växjö. f. Ingvar Fogelqvist

Stilla natt